Måndag 18 mars 2019

Västerbottningen

Bjurholms eget revygäng Dårfinkarna. Bakom från vänster: Agneta Malmström, Jenny Bilecen, Lars-Erik Öberg, Jan-Erik Jakobsson; sittande: Barbro Öhman och Marita Kondén. Foto: PRVAT

Dårfinkarna roar med höstfjask

Revygänget Dårfinkarna är tillbaks med årets skrattfest i Bjurholm.
– Ingen har gjort bort sig så mycket under året att de inte vågar komma, säger Lars-Erik Öberg, revyartist.

Bjurholm · Published nov 1, 2018 at 14:15

Dårfinkarna gav sin första föreställning 2004, i form av en studiecirkel, som än idag är upplägget. Ensemblen har dock krympt genom åren och i fjol gjordes en omstart med ett enklare upplägg och fika i pausen.

– I år blir det lite mera påkostat fika och två föreställningar, säger Lars-Erik Öberg.

Sex dårfinkar står på scen, plus två musikanter och en ljus- och ljudsättare.

– Musiken håller nog högre nivå än komiken, säger Lars-Erik.

Gruppen börjar träffas i augusti, då idéerna kläcks, sedan görs ett manus som finslipas under tiotalet träningar, innan publiken konfronteras.

– Vi rör oss på gränsen mellan buskis och ordlekar och sparkar inte så hårt åt något håll.

Revynamnet Höstfjask?

– Höstfjask är ett dialektalt uttryck, fjask är galenskap, alltså typ hösttokerier, säger Lars-Erik.

Marita Kondén är motorn i revygänget. Hon samordnar lokaler och mat samt manus- och teaterstudiecirklarna i Vuxenskolans regi.

– Det är både roligt och nyttigt att ställa sig på scenen, man växer och får självförtroende, säger Marita.

Agneta Malmström beskrivs som lite av en kostymmakare i gruppen.

Finns det någon röd tråd i föreställningen?

– Nej det tror jag väl inte, allt är bara galenskap, vi försöker foga ihop puzzelbitarna fast det är ett puzzle där inga bitar passar.

– Viktigast är att folk har trevligt, vi vill ju göra folk glada. Vi har framförallt väldigt roligt själva när vi tränar, mungiporna når upp till öronen, säger Agneta.

Föreställningen ges på fredag och lördag kväll i Bjurholms folkets hus. Fika ingår i biljetterna som förköps på biblioteket.

Enskilda avlopp utmaning på landsbygden

Länet I Västerbotten finns 33 000 fastigheter med avlopp som inte är anslutna till kommunernas avloppsnät. Med dagens takt skulle det ta 56 år att åtgärda alla dessa. Utmaningen är extra stor på landsbygden.

Flest elavbrott sker i Bjurholm

Bjurholm Elkunderna i Bjurholm drabbades av flest elavbrott i Sverige 2017, enligt statistik från ansvarig myndighet. – Elnät i glesbygd är mera utsatt för väder och vind, säger Jenny Hakeberg, pressansvarig Vattenfall eldistribution.

John är ny reporter i Vindeln

VINDELN John Bakke är Västerbottningens nya medarbetare med Vindelns kommun och de nordvästra delarna av Umeå landsbygd som bevakningsområde.