Måndag 18 mars 2019

Västerbottningen

Ida en erfaren mästare i ett uråldrigt hantverk

På Bjurholms företagsgala nästa fredag tar Ida Reichlin emot mästarbrev inom krukmakaryrket.
– Egentligen delas breven ut vid en högtidlig ceremoni i Blå hallen i Stockholms stadshus, men Bjurholms folkets hus är inte heller så dumt, säger Ida.

Agnäs · Published nov 2, 2018 at 18:15

Mästarbrev är ett kompetensbevis för hantverare som avlagt mästarprov eller på annat sätt dokumenterat sitt kunnande. Liknande bevis finns i hela världen.

– Jag utbildade mig på folkhögskola och övervägde att söka till konsthögskola men var inte intresserad av att flytta till Stockholm eller Göteborg, säger Ida.

Istället öppnade hon verkstad i Olofsfors 2005. Genom åren har hon utvecklat sitt kunnande, samlat erfarenhet, gått kurser och haft utbyte med kollegor. Men hon saknar ett konkret intyg på sin skicklighet.

– Ett mästarbrev ger mig möjlighet att bevisa vad jag kan och vilken erfarenhet jag har. Men fullärd blir man aldrig, vad tråkigt livet i så fall skulle vara.

Företagsnamnet Lergrova är benämningen på den lerfyndighet som försörjde lokala tegelbruket i Agnäs där Ida växte upp. Men materialet som Ida arbetar med kallas stengods.

– Jag har valt att arbeta med tysk och engelsk stengodslera. Den har ett längre bränningsspann innan den smälter och blir hård, men finns inte naturligt i norra Sverige.

Sedan Ida flyttade sin verkstad från Bjurholm till Agnäs har hon hela processen, från beredning, drejning, bränning, glasering och försäljning, inom bekvämt räckhåll.

– Med verkstaden hemma har det blivit lättare att passa alla tidsmoment. I butiken kan jag serva kunderna när det passar.

Julen är högsäsong för hantverkare.

– Nu fyller jag på med bruksgrejor, skålar och koppar, inför julhandeln och till mina återförsäljare.

Bjurholmsgaaln, då Ida mottar brevet som krukmakarmäster, äger rum nästa fredag 9 november i Bjurholms folkets hus.

Fullärd blir man aldrig.

Lera och stengods

  • Stengodslera är en variant av lera för keramiktillverkning med högre andel av mineralen kvarts än vad som finns i lergodslera. Stengods kan brännas vid högre temperatur (1200–1300 grader) så att de sintrar (glasar). Skärven (den brända leran) blir därmed hållbar och vattentät.
  • Lergodsleror innehåller en högre halt av aluminum. Även dessa går att sintra men det kräver att man kan styra temperaturen mera exakt under bränningen.
  • Krukmakeri är ett av mänsklighetens äldsta hantverken och började genom bränning av lera i jordhålor. Stengodset utvecklades i Kina under Shangdynastin omkring 1500 före Kristus. Efter hand gav stengodstillverkningen upphov till det vita fältspatporslinet.
  • I tyska Rhenlandet utvecklades på 600-talet en lerindustri för stengodsleror. Från 1300-talet förbättrades bränntekniken och man lyckades få leran att sintra (glasas).

Källa: Wikipedia

Enskilda avlopp utmaning på landsbygden

Länet I Västerbotten finns 33 000 fastigheter med avlopp som inte är anslutna till kommunernas avloppsnät. Med dagens takt skulle det ta 56 år att åtgärda alla dessa. Utmaningen är extra stor på landsbygden.

Flest elavbrott sker i Bjurholm

Bjurholm Elkunderna i Bjurholm drabbades av flest elavbrott i Sverige 2017, enligt statistik från ansvarig myndighet. – Elnät i glesbygd är mera utsatt för väder och vind, säger Jenny Hakeberg, pressansvarig Vattenfall eldistribution.

John är ny reporter i Vindeln

VINDELN John Bakke är Västerbottningens nya medarbetare med Vindelns kommun och de nordvästra delarna av Umeå landsbygd som bevakningsområde.