Måndag 18 mars 2019

Västerbottningen

Dubbel nytta för utsläppsminskningar i Västerbotten

Insändare · Published jan 10, 2019 at 00:00

Under de senaste tio åren har industri- och energiföretag i Västerbotten sammantaget släppt ut 1 miljon ton växthusgaser mindre än det utsläppsutrymme som de tilldelats av EU.

Länets företag har dubbla skäl att under 2019 ytterligare öka takten i omställningen till fossilfritt.

Det minskar länets klimatpåverkan samtidigt som företagen kan öka sin lönsamhet.

EU:s system för handel med utsläppsrätter sätter ett tak för de samlade utsläppen från de cirka 12 000 industri- och energianläggningar som ingår i systemet.

Intentionen med systemet är bra. Genom att sätta ett pris på koldioxid, och låta företagen köpa utsläppsrätter av varandra, kan utsläppsminskningarna ske till lägsta möjliga kostnad.

Men systemet har också haft tydliga baksidor. Det har sedan 2008 byggts upp ett stort överskott av utsläppsrätter, vilket pressat ner priset och gjort det allt för billigt att släppa ut växthusgaser.

Det gemensamma utsläppstaket kunde också innebära en ”vattensängseffekt” – om ytan sjunker på ena sidan, så stiger den på den andra.

Om företag i Västerbotten minskade sina utsläpp, var det alltså teoretiskt möjligt att de ökade på annat håll i EU.

Nu har systemet förändrats i grunden, delvis tack vare ett svenskt initiativ. EU har beslutat att det stora överskottet av utsläppsrätter successivt ska föras över till en reserv och skrotas 2023.

Det betyder att de utsläppsminskningar som redan gjorts och planeras i Västerbottens industri- och energiföretag reducerar EU:s samlade utsläpp och får en direkt klimatnytta.

Reformen har dessutom pressat upp priset på utsläppsrätter. Under 2017 kostade det bara omkring 70 kronor att släppa ut ett ton koldioxid. Nu har priset närmat sig 250 kronor.

Det blir därmed betydligt lönsammare att investera i ny teknik och genomföra andra klimatåtgärder.

Under 2017 fick 21 industri- och värmeanläggningar i Västerbotten sammanlagt 156 000 fler utsläppsrätter än de behövde för att täcka sina faktiska utsläpp. Med nuvarande pris på utsläppsrätter motsvarar det ett värde på cirka 39 miljoner kronor.

Reformen av EU:s utsläppshandel ger alltså goda skäl för Västerbottens industri- och energiföretag att ytterligare växla upp sitt klimatarbete, då varje extra utsläppsminskning gynnar både klimatet och lönsamheten.

De företag som vill bidra till omställningen kan också ansluta sig till initiativet Fossilfritt Sverige där vi tillsammans arbetar för att påskynda omställningen och göra Sverige till ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Det är nu det gäller. Sveriges utsläpp måste minska med i genomsnitt 5-8 procent om året om vi ska nå vårt klimatmål.

Kommer Västerbottens företag att gå i spetsen för omställningen?


Svante Axelsson

Nationell samordnare

för Fossilfritt Sverige

Kanske dags med en ny Generaldirektör

Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist skriver att min beskrivning av omständigheterna kring skogsstyrelsens beslut att överklaga, de så kallade fjällnära-domarna...

En folklig vrede börjar växa fram

Samhällskontraktet med inlandsborna har brutits och en folklig vrede börjar växa fram. Vi har sett det förr. Engelbrektsupproret där bergsmannen och dalkarlen Engelbrekt...

Arla svarar på kritik mot ny förpackning

Vi förstår att vårt förpackningsbyte har lett till upprörda känslor. Vi vill dock försäkra våra konsumenter att vi på Arla har omfattande krav på att våra förpackningar inte bara...

Lovande befolkningssiffror

De nyligen presenterade befolkningssiffrorna för 2018 är spännande läsning. Obalanserna kvarstår på länsnivå. Umeå kommun ökar med 2 039 personer medan ökningen för länet stannar...

Att hålla ihop landet står högst på dagordningen

De omfattande nedläggningarna inom Arbetsförmedlingen, som är en konsekvens av M-KD-(SD)-budgeten, aktualiserar behovet av en politik för hela landet. För oss socialdemokrater är...

Vården går bet utan våra invandrare

Ibtisam Mohammed från Eritrea utbildade sig till läkare i Libyen, där hon också har arbetat som akutläkare. Sedan tio månader bor hon i Sverige. Nu läser hon svenska och hoppas om...