Lördag 29 februari 2020

Västerbottningen

Vii glesbygden levererar energi, livsmedel, skogsråvara, malm, mineraler och färdigutbildad arbetskraft till tätbefolkade områden och får skärvor tillbaka, menar skribenten. Foto: PIXABAY

Glesbygden kan inte längre vara landets bidragsgivare

Insändare · Published okt 17, 2019 at 01:15

Skattereformen måste få ett innehåll som sätter stopp för delningen av landet i välmående storstadsområden och fattig landsbygd.

I sitt sommartal i Kristinehamn sa statsminister Stefan Löfven att fattiga och glest befolkade kommuner måste få ekonomiska resurser för att överleva. Sveriges regering och riksdag har också fastslagit att Hela Sverige Skall Leva.

För många år sedan infördes ett skatteutjämningssystem i Sverige som innebar att alla kommuner och landsting skulle kunna ha ungefär samma skattenivåer. Ett mycket komplicerat system som få personer är insatta i, men som i grunden betyder att rika tätbefolkade kommuner får bidra till små glesbygdskommuners överlevnad. Med åren har systemet urholkats och idag är till exempel de sju skogslänens skattesats 1,90 kr per hundralapp högre än övriga landets genomsnitt.

Jämför vi skogslänen med Stockholms läns skattesats så skattar dessa sju län 3,29 kr mera per hundralapp. För en medelinkomsttagare med 300 000 kr betyder det en skillnad på 9 970 kr/år. Den högst beskattade kommunen i landet (norrländsk) har en skattesats på 23.85 medan den lägsta (stockholmskommun) har 17.12 kronor. Det betyder att norrlänningen med en inkomst på 300.000 betalar nästan 20.000 kr mer i skatt än stockholmaren. Detta är fullständigt orimligt i ett land som talar om jämnlikhet i alla led. Dessutom tjänar skogslänens medborgare ca 24 000 kr per år mindre än Sverigesnittet. Skogslänen bränns med andra ord i båda ändar.

Glesbygden kan inte längre vara bidragsgivare. Vi levererar energi, livsmedel, skogsråvara, malm, mineraler och färdigutbildad arbetskraft till tätbefolkade områden utan att få den ersättning som rimligen kan krävas. I grunden vill glesbygden inte ha några allmosor - man vill ha ekonomisk ersättning för de produkter som levereras.

Att Löfven nu har fått insikt och vågat börja röra i skatteskillnaderna är bra. Förslaget som nu ligger, betyder att fattiga glesbygdskommuner skall tillföras cirka 1,8 miljarder i skatteutjämningssystemet. Sedan finns också förslag på att ungefär 830 000 personer i Norrlands inland skall få ett skatteavdrag motsvarande 1,35 miljarder per år. Det börjar röra på sig, men fortfarande är skillnaden i nettointäkterna alldeles för stora. Skulle vi få ett jämnlikt läge vad gäller kommunal och landstingsskatt skulle det behövas ytterligare åtminstone fyra miljarder. Skattebaserna på naturtillgångar måste överföras till regioner och kommuner där värdena uppstår och där medborgarna har fått släppa till enorma naturvärden. Förändringar av beskattningen på naturtillgångar måste in i direktiven till den skattutredning som nu skall tillsättas i enlighet med 73-punktsöverenskommelsen mellan regeringspartierna, Centern och Liberalerna.

Det är nu när utredningsdirektiven formas som grunden till en utjämning mellan storstad och landsbygd kan läggas och därmed hejda den fortsatta delningen av vårt land.

Föreningen Sveriges

Vattenkraftskommuner och regioner

Ingvar Persson

ordförande

I grunden vill glesbygden inte ha några allmosor - man vill ha ekonomisk ersättning för de produkter som levereras.

Nya lösningar på bristen på tandläkare

Vid folktandvården i Vindeln har det föreslagits att tandsköterskor från Vindeln ska åka in till Umeå 2-3 dagar i veckan tills vidare, för att assistera tandläkare som saknar...

Nån gång trillar väl poletten ner

Att fattiga kommuner går samman kommer givetvis inte att göra dem rikare. Inte ens Sveriges kommuner och regioner tror det.

Bankerna och glesbygden

Bankerna har kunnat göra goda affärer genom att skattebetalarna – även i glesbygden – sänkt Riksbankens ränta delvis genom att bekosta stora köp av obligationer. Vad gör då...

Det viktigaste skälet negligeras

För drygt en vecka sedan skickade en bybo i Trehörningen ut ett mail till samtliga bybor med information om att vägbelysningen genom den långsträckta byn är under utredning....

Ta ställning mot rasism, hat, hot och fientlighet!

Jag känner mer och mer hur en åskboll växer i bröstet på mig. Det är känslor av ilska och frustration och samtida sorg och skam över hur vi låter vår tid präglas av växande...

Äntligen vänder flyttströmmen

Nu vänder flyttströmmen från glesbygden. Stockholm som dragit till sig folk som flugor till en sockerbit är inte längre lika attraktiv. Det är främst barnfamijler som lämnar...