Onsdag 3 mars 2021

Västerbottningen

Oklar strategi ger oss inte mer mat från Västerbotten

Insändare · Published feb 18, 2021 at 01:15

Det förslag till livsmedelsstrategi för Västerbottens län som nu är ute på remiss är oklar i dubbel bemärkelse – diffus och inte färdig. Avsaknad av mätbara mål och vad som måste göras och av vem/vilka för att uppnå mål gör att förslaget måste göras om i grunden.

Det är bra att Västerbotten kommit till skott i arbetet med en livsmedelsstrategi för länet. Samtidigt är det med besvikelse som vi har tagit del av remissmaterialet. Förslaget ”Mer mat från Västerbotten” utgör en sorts ”berättelse” om livsmedelsproduktionen i länet. Strategin saknar mätbara mål och konkreta insatser och åtaganden. Förslaget behöver omarbetas i en rad avseenden om det ska kunna få någon betydelse för livsmedelssektorns utveckling i länet. Här några områden som vi särskilt vill peka på:

Utgå från basresursen åkermark

Åkermarken är jordbrukets basala resurs. Utan åkermark – inget jordbruk! Det är därför med förvåning vi noterar att tillgången på åkermark inte tas upp som en avgörande förutsättning för att kunna producera ”Mer mat från Västerbotten”. Åkermarken berörs under rubriken ”Skydd av natur och kultur”. Visst ska brukningsvärd åkermark skyddas men framför allt ska den brukas så resurseffektivt som möjligt.

Redovisa utgångsläget

Mer mat från Västerbotten syftar till att öka produktionen och därmed länets egen försörjning med livsmedel. För att göra detta krävs en tydlig redovisning av utgångsläget, d v s hur ”illa” det faktiskt är ställt i vårt län. Sveriges egenförsörjning är pinsamt låg eller ca 50 procent. Men hur är det i Västerbotten – 40, 30 eller kanske bara 20 procent? Det bör vara möjligt att göra på regionnivå med samma beräkningsgrunder som används på den nationell nivå.

Tydliga, mätbara mål

I vår värld står begreppet strategi för ”vägar att nå uppsatta mål”. Tydligt uppsatta och mätbara mål saknas i materialet. Istället anges ”till intet förpliktigande” potentialer och uppgifter om vem/vilka som ansvarar för de insatser som behövs saknas. Med ett redovisat nuläge som utgångspunkt blir det meningsfullt att ställa upp mätbara mål. Mer mat från Västerbotten – är det x kilo, y kronor, ökad egenförsörjning till z procent, ökad produktbredd med v enheter, växande livsmedelsindustri med w procent osv.

Effektivt resursutnyttjande

Om vi nämnvärt ska kunna öka länets egen försörjning av livsmedel är det angeläget att åkermarken används så resurseffektivt som möjligt. Detta synsätt har stöd i LRF:s hållbarhetsmål där miljömålet är formulerat som att öka klimatnyttan, främja den biologiska mångfalden och öka resurseffektiviteten.

Med syftet att öka produktionen är det nödvändigt att problematisera den s k ekologiska odlingen som har 40 – 50 procent lägre avkastning. Det innebär att det med s k ekologisk odling behövs nästan dubbelt så stora arealer med monokulturer för att producera samma mängd livsmedel. Det är inte bra varken för klimatet, den biologiska mångfalden och innebär dålig resurseffektivitet.

Staten subventionerar idag detta dåliga resursutnyttjande med ca 500 miljoner kronor per år men det är inget skäl för den offentliga sektorn i vårt län att göra detsamma. Efterfrågan på så kallade ekologiska produkter har sjunkit sedan 2018 men ändå refereras okritiskt till det nationella målet om 30 procent ekologisk jordbruksmark och 60 procent ekoprodukter i offentliga kök 2030. Detta trots att vi i Sverige och Västerbotten är långt ifrån volymmålet.

Norrmejerier har nu ett överskott på över en miljoner liter s k ekomjölk per år som tynger mjölkböndernas ekonomi och man tar inte in nya ekoleverantörer. Hur vi ska agera i Västerbotten måste klargöras i livsmedelsstrategin.

Tydliggör klimatnyttan i länets jordbruk

Den ensidiga propaganda som idag riktas mot animaliska produkter och för övergång till vegetarisk kost bygger på internationella snittvärden för vad som är bra eller dåligt för klimat och biologisk mångfald. Om maten är klimatsmart eller inte beror på brukningsmetoder och på lokala förutsättningar vilket på ett bra sätt tas upp i materialet.

Svenskt jordbruk producerar protein som skulle kunna mätta 23 miljoner människor – om vi kunde äta gräs. Nu kan vi inte det och då är animalisk produktion baserad på vallgröda som ”lagrar” energi från sommar till vinter ett klimatsmart sätt att på våra breddgrader ta vara på fotosyntesen. Detta särskilt som vall/gräs är den gröda som effektivast lagrar in kol i marken.

Det är därför mycket angeläget att ta fram fakta som klargör miljö- och klimateffekter av animalieproduktion på våra breddgrader. Det kan t o m vara så att animalier producerade i länet är bättre ur klimatsynpunkt än många importerade vegetariska alternativ och hårt processade köttsubstitut.

Vem gör vad?

Förslaget till livsmedelsstrategi är framtagen i samarbete mellan Länsstyrelsen, Region Västerbotten och LRF Nord och skall fastställas av Region Västerbotten. Parterna bakom förslaget har möjlighet att ta på sig ansvar för att genomföra delar i strategin utifrån sina roller och kompetenser. Dessvärre finns i strategin, vad vi kan se, inga konkreta åtaganden kopplade till mätbara mål (som dessvärre saknas) från någon av parterna.

Omtag behövs

Som vi ser det kan nuvarande förslag inte ligga till grund för beslut. Ett rejält omtag krävs för att nå fram till en livsmedelsstrategi med mätbara mål, relevanta aktiviteter och tydlig arbetsfördelning. Först då ges förutsättningar för Mer mat från Västerbotten. Det är bättre att ge arbetet några månader till än att hasta fram en ofärdig strategi.

Styrelsen för Tavelsjöbygdens

LRF-avdelning

Maria Ärlestig

Trehörningen

Johan Gotthardsson,

Västerbacka

Per-Gunnar Olofsson,

Tavelsjö

Selma Sundström,

Flurkmark

Frank Willinger,

Rödåsel

Jennie Larsson,

Flurkmark

Leif Andersson,

Kroksjö

Torbjörn Wennebro,

Heleneborg

Dags att betala kommunerna för elproduktion

En fråga till våra folkvalda ledamöter i riksdag och regering. Hur kan det system som vi har i Sverige med att en naturtillgång som vattenkraft ”exporteras” till södra Sverige och...

Se möjligheterna bortom krisen

Ur samhällskris utvecklas nya livsmönster och mötesformer och den processen pågår medan vi fightas mot Corona.

Energiförsörjning måste tas på allvar!

Edward Riedl är i en insändare (VK 20210228) upprörd över att regeringen och riksdagen inte körde över företagsledningen, när den beslutade att lägga ner Ringhals 1 och 2,...

Klimatsmart har blivit kommers

Tystnaden efter SVT:s inslag om att det skulle kosta 250 000 kronor att byta batteri i en elbil, är intressant.

Starkaste budgeten genom tiderna i Västerbotten

Pandemiåret har präglat hela samhället och inneburit enorm press på hälso- och sjukvården. Men året har också präglats av samverkan och beslutsamhet. Det står klart när vi i...

Lämna inte glesbygden i sticket

Det är bara att konstatera, Vi lever i ett land som styrs av ett genuint ointresse för lands- och glesbygdsfrågor.Häromsistens presenterade riksorganisationen Hela Sverige ska...