Måndag 25 januari 2021

Västerbottningen

Personer som lider av psykisk ohälsa får generellt sämre vård när de söker för somatiska sjukdomar, menar artikelförfattaren. Foto: PIXABAY

Skamligt att psykiskt sjuka behandlas sämre i vården

Insändare · Published nov 26, 2020 at 01:15

Det är en skam att psykiskt sjuka får sämre vård än andra då de drabbas av fysisk sjukdom.

Det finns hårresande berättelser från psykiskt sjuka människor, som kan vittna om detta.

I den här artikeln återger jag mina egna erfarenheter av vårdens bemötande.

Under en lång period av mitt liv fick jag leva med svår depression kombinerat med djup ångest.

Vid ett tillfälle när jag är inlagd på psykiatrisk klinik och hemma på permission, drabbas jag mycket plötsligt, av kraftig yrsel och börjar andas stötvis och flämtande. Efter kontakt med den avdelning, som jag var inlagd på, rekommenderade de inte ambulans, utan med hjälp av familjen, tar jag mig tillbaka till sjukhuset.

En läkare undersöker mig och lämnar oss utan kommentarer.

I min journal skriver denne läkare bland annat: ”Mycket plötslig debut av kraftig yrsel och andfåddhet. Sökte och hade då ett väldigt lågt blodtryck. Togs en del blodprover. Man hittade ingenting utan bedömde det hela som möjlig utsättningssymtom av mediciner.”

Yrseln och andfåddheten försvinner, men jag får under veckan som följer mer och mer ont i höger underben. När jag vid ett par tillfällen påtalar detta för personalen får jag svaret: ”Du har kramp. Ta stöd med ryggen mot en vägg och sträck ut benet”.

Nästa gång, som jag är hemma på permission åker min hustru och jag in till sjukhuset och träffar en specialist. Han säger direkt när han ser mitt högerben: ”Du har fått blodproppar”.

I min journal går att läsa röntgen visar att”patienten har en utbredd djup ventrombos på höger underben. Dessutom bilateral lungemboli.”

Jag hade inga behov av att ställa någon till svars för den bristande uppmärksamheten eller brist på åtgärder, som jag möttes av då jag akut kom tillbaka till den psykiatriska kliniken.

Nu har jag varit psykiskt frisk under flera år. Jag promenerar 6-8 kilometer nästan varje dag. Märker under ett par promenader för ett par, tre veckor sedan - att jag helt tappar ork i uppförsbackar:

Då tar jag kontakt med vården och åker till akuten. Där får jag ett fantastiskt omhändertagande av all personal. Undersökande läkare gjorde ett lysande arbete och hittade en blodpropp i ljumsktrakten av mitt högerben och säger: ”Vi måste röntga dina lungor.”

Ett par timmar senare genomfördes en skiktröntgen, som visade på blodproppar också i mina lungor.

Jag övervakades en natt och fick sedan åka hem med adekvat behandlingsupplägg.

Hanteras psykiskt sjuka fortfarande, när de drabbas av kroppslig sjukdom, vanligtvis undermåligt?

Ja, dessvärre har ingen förändring ägt rum.

Christer Olsson

Leg. Psykolog och författare

Bättre förutsättningar för att plogningen ska fungera

Vintern är här och det ställer höga krav på landets vinterväghållning. Som vägens hjältar ser vi landets yrkesförare. De som kliver upp och sätter sig i plogbilen när de flesta av...

Skala ner strandskyddet rejält

Vi har kommuner som har fler sjöar än invånare. Det borde gå att vara generösare.

Vänsterpartiet: Färdigställ Norrbotniabanan till 2030!

Norrbotniabanan är en nödvändig investering som riskerar att skjutas upp i mer än ett årtionde. Vänsterpartiet menar att det skulle få allvarliga konsekvenser, särskilt kännbara...

En vändpunkt och en kickstart

År 2021 blir året som många tror och hoppas på lite extra, betydligt mer än vid ett vanligt nyår.

Miljöpartiets recept: Tänk globalt – handla lokalt!

I en insändare i Västerbottningen 20201217 skriver centerpartisten Torbjörn Wennebro att han är intresserad av att höra mer om Miljöpartiets förslag om en regional grön fond för...

2020 – vändpunkt för landsbygden!

Ju mer det växer på åkrarna ju mer kol lagras in i marken i växternas rötter.
Sport