Torsdag 14 november 2019

Västerbottningen

Förslaget kommer att öka tiderna för transporter, pendling och resor, framförallt i landsbygden där många långa sträckor på lågtrafikerade vägar får sänkt hastighet Foto: PIXABAY

Underhåll vägarna istället för att sänka hastigheten!

Insändare · Published sep 5, 2019 at 01:15

Just nu storsatsar Trafikverket på informationskampanjer för att förklara för medborgarna varför man sänker hastigheten från 90/100 till 80 km/timme på hundratals mil och vägar i hela landet. Eftersom bara hälften av Sveriges trafikanter följer dagens hastighetsgränser är behovet av att förklara ytterligare sänkningar enormt.

Trafikverket vill att samtliga vägar som inte har mitträcken och där det kör fler än 4000 fordon per dygn ska få sänkt hastighet. Det grundar sig på Trafikverkets modell för anpassning av hastighetsgränserna som presenterades 2016 och redan då stötte på stort motstånd från kommuner, regioner, näringsliv och intresseorganisationer. Förslaget kommer att öka tiderna för transporter, pendling och resor, framförallt i landsbygden där många långa sträckor på lågtrafikerade vägar får sänkt hastighet. Men, Trafikverket lyssnade inte på kritiken utan fortsätter på den inslagna linjen.

Trafikverkets förslag om hastighetssänkning bygger på deras egen modell. 80 km/timme är den hastighet då en människa som färdas i en modern personbil kan överleva en kollision. Om en väg inte har mittseparering vill alltså Trafikverket att hastigheten sänks. Fler fartkameror ska installeras på dessa vägar för ökad efterlevnad. Visst kan en sänkning vara befogad på vissa vägar men inte i hela landet utifrån en akademisk modell.

Ingen har gått in och tittat på vilka olyckor som faktiskt har skett på de föreslagna sträckorna. Varför skedde olyckan – var det bristande underhåll, ouppmärksamma förare, utformning av vägmiljön, avsaknad av vägren eller viltstängsel? Det finns inte heller någon redovisning av vilken hastighet trafikanterna faktiskt kör idag på sträckorna.

På varje väg där Trafikverket vill sänka hastigheten har SMC gått in och studerat alla MC-olyckor under de senaste fem åren. Varken sänkt hastighet eller mitträcken kommer att minska olyckorna nämnvärt eftersom de sker i korsningar, kurvor och cirkulationsplatser. Olyckorna handlar om misstag hos MC- eller annan fordonsförare, om bristande underhåll och om vilt. Det handlar om olyckor i korsningar där trafikanterna inte har sett varandra, omkullkörningar i cirkulationsplatser på grund av halka och avkörningar i kurvor, till exempel på grund av grus, fel körteknik och ibland för hög hastighet.

Tyvärr är remissförfarandet ett spel för gallerierna.

SMC och M Sverige har 200 000 medlemmar och vi representerar sex miljoner trafikanter. Vi föreslår ett samarbete med Trafikverket för ökad trafiksäkerhet nationellt, regionalt och lokalt där vi utgår från de befintliga vägarna – inte en akademisk modell. Riksförbundet M Sverige har vägombud som varje år inventerar de svenska vägarna och lämnar rapporter till Trafikverket.  SMC har vägspanare i hela landet som påtalar brister och behov på vägarna för ökad MC-säkerhet. Vi blir djupt oroade när Trafikverket i sina underlag förklarar att ”hastighetssänkningar i många fall kan vara mer samhällsekonomiskt motiverat för att öka säkerheten än en väginvestering”. Vägunderhållet är eftersatt i stora delar av landet och leder till skador på både person och fordon – oavsett vilken hastighet trafikanterna färdas i – och det är vi trafikanter som betalar skadorna genom ökande försäkringspremier. Att ensidigt sänka hastigheter och installera hastighetskameror utan att ha någon förankring hos trafikanterna och utan att åtgärda problem i vägmiljön kommer inte att leda till färre olyckor, däremot till fler hastighetsöverträdelser och en fortsatt ökning av skador på fordon och person på grund av bristande vägunderhåll.

Jesper Christensen

generalsekreterare

Sveriges MotorCyklister

Heléne Lilja

chef kommunikation och samhälle

Riksförbundet M Sverige

Vad gör Umeåpolitikerna för miljömålen

Umeå kommun ska snart besluta om nya miljömål, däribland nya klimatmål. De flesta tror att det finns gott om tid att minska våra utsläpp, kanske ända till år 2030 eller 2040. Det...

När landsbygden vägrar ta skit!

Vid tre tillfällen de senaste 10 åren har möten i skolans matsal i Tavelsjö, arrangerade av den lokala centeravdelningen, satt stopp för Umeå kommuns försök att dra undan service...

Ta fram en modell för AF som funkar i hela landet

I sociala medier så diskuteras Arbetsförmedlingen och flera av inläggen handlar om Martin Ådahl som ”boven i dramat”, att det är han ensam som ska lägga ner Arbetsförmedlingen med...

Vi måste våga ta itu med systemfelen

Landstingen blöder. Kommunerna går på knäna. De har för mycket att göra och för lite pengar. Den administrativa hydran växer, äter sig in och biter sig fast. Tjänster tillsätts...

Digitalisera landsbygden!

Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter, det har riksdagen slagit fast. Men i dag har bara 6 av 10 hushåll och företag på landsbygden i...

Den bräckliga organismen

Jag tröttnar fort på partiledardebatter. Det är märkligt, eftersom jag varit samhällsintresserad sedan tonåren.