Måndag 30 mars 2020

Västerbottningen

Positiv biverkan i dessa virustider

Lokalkrönika · Published mar 26, 2020 at 06:15

Jag har sett fram emot att få dela mina vardagsfunderationer med er på den här platsen. Så fint att fritt få välja något angeläget att brodera ut sig kring! Ämnet är dock givet denna gång.

Vi har de senaste veckorna fått anpassa oss, och sedan anpassa oss på nytt då nya direktiv och påbud avlöst varandra. Ovissheten, den tär. Vi har ännu ingen bortre gräns att förhålla oss till. Vad kommer att hända med mig, med världen innan det vänder? Hur kommer samhället att fungera efter att det vänt, när virusspridningen ebbat ut? Vilka förluster kommer jag att göra?

En del av oss planerar fortfarande sin vardag och sina semesterresor i vanlig ordning, vägrar låta sig beröras, andra har låst in sig och fruktar det värsta. Vi reagerar olika. I media hopas de svarta rubrikerna och jag har svårt att värja mig. Illustrationer av katastrof gestaltad genom en ilsket röd pil som pekar nedåt. Ras och bottenrekord. Jag lyfter blicken och tittar på andra bilder och budskap: på satellitbilder från både Kina och Italien kan man se hur den senaste månadens minskade utsläpp gör skillnad. Det finns små glimtar av hopp mitt i kaoset.

Vi befinner oss i en tid av anpassning, förändring och kanske så småningom utveckling. Hur kan vi ta vara på den här tiden? När hemmavaro är det enda alternativet får vi lov att börja gräva där vi står. Vi ges möjligheten att tänka våra tankar färdigt, utan att avbrytas av nästa aktivitet som pockar på uppmärksamheten. Kanske ser vi så småningom att det finns något på närmare håll att uppskatta, än det man längtar till i ett semesterparadis på andra sidan jorden? Kanske kommer vi att få fatt i våra drömmar och hittar nya mål att ta ut kompassriktningen mot.

Vi kan inte fortsätta springa i ekorrhjulet eftersom spelreglerna plötsligt förändrats.

Många av oss tvingas möta våra värsta mardrömmar när ekonomin och samhället påverkas av faktorer bortom vår kontroll. Vi är dock många som upplever liknande svårigheter och tillsammans kommer vi att hitta en väg framåt utifrån de ändrade förutsättningarna. Nu är tiden för att finnas till för varandra, och inte minst, våga be om hjälpen! Att prata bort en stund och vädra sina tankar gör det lättare att hålla ut.

Själv tar jag till det som fungerar för mig: skapandet med mina händer och besök i andra världar genom skönlitteraturen lindrar min oro och ger mig kraft. Jag saknar mina kära men har bestämt mig för att skriva brev och skicka vykort till dem som inte får ta emot besök. Än fungerar posten och smittan sprids inte så lätt den vägen.

När så många nu får erfara att inte ha varje minut uppbokad för aktivitet eller arbete tror jag att det framledes kommer att bli fler som söker sig bort från trängsel och prestation. Det finns redan en pågående rörelse bort från stan mot landsbygden, med drömmar om självhushåll, återbruk och ett liv med färre intryck och människor omkring sig. Mer rymd utanför köksfönstret. Det var egentligen den framtidsspaningen jag hade tänkt skriva om på den här platsen idag, men det får anstå till en annan gång; jag var tvungen att anpassa mig.

Kanske ser vi så småningom att det finns något på närmare håll att uppskatta.

Lokalkrönika

Ellinor Gustafsson, Umeå.

En skapande person med rötterna i den dalsländska glesbygden. Umebo sedan 20 år med kreativa planer för familjens gård i Gräsmyr.

Nytt hopp för bagarstuga

Vännäs Förslaget var att avslå medborgarförslaget om att bevara och renovera bagarstugan i Vännäs, men en enig kommunstyrelse bytte fot i frågan. "Nu finns det hopp", säger C-ledaren.

Pluggar hemifrån: "Det håller så länge det behövs"

Vindeln Jonna Karlsson från Vindeln är en av alla de gymnasieungdomar som studerar på distans. Hon ser både vissa fördelar med att plugga hemifrån, men också en rad nackdelar.