Fredag 4 december 2020

Västerbottningen

Sluta racka ner på småskolorna

Ledare · Published jun 18, 2020 at 01:15

Ett centralistiskt perspektiv på hur ”verkligheten” ser ut har allt för länge fått styra våra tankar om status, framgång och utveckling. Terese Bengard, verksamhetschef för riksorganisationen ”Hela Sverige ska leva”, ger en fyndig illustration på hur exempelvis miljörankningar av kommuner kan bli helt absurda. Där hamnar kommuner med tät bebyggelse som tär på andras naturresurser högt, medan glest befolkade hamnar lågt.

”Låt oss exemplifiera logiken överförd på Amazonas regnskog. Världens lunga, klimatregulator och jordens största system för biologisk mångfald. Med logiken i Aktuell Hållbarhets kommunrankning, vore det bättre ur miljösynpunkt att regnskogen huggs ner och bebyggs med städer, som får sina leveranser av förnödenheter från annat håll. Då hamnar miljöbelastningen på de levererande platserna i stället för där förbrukningen sker”

Det finns forskning som går mot strömmen, men den citeras sällan. Istället tillåts utvecklingsstrateger och ledarskribenter ensidigt förklara nyttan med fortsatt centralisering. Givetvis med det underförstådda budskapet att det handlar om att ta ekonomiskt ansvar och att kvaliteten då också förbättras.

När det gäller skolor ges moteld i den finska publikationen ”Liten är naggande god – Den lilla skolan och kvaliteten i ljuset av forskningdär filosofie doktor Cynthia Reeves och forskaren Gunilla Karlberg-Granlund skriver:
”Elever från små skolor tenderar att klara sig bättre i fortsatta studier och i universiteten. Jämlikheten gynnas oftast bättre i små skolor än i stora. Den pedagogiska flexibiliteten i den lilla skolan är oftast viktigare än den stora skolans större utbud av valmöjligheter. Föräldrar och närsamhälle engagerar sig oftast mera i den lilla skolan – med positiva följder. Den lilla skolans fysiska miljö tenderar att stödja det pedagogiska arbetet bättre.”

Att verksamheten inte längre är ”pedagogiskt försvarbar” i små skolor är nonsens. Den världsberömde skolforskaren John Hattie, har granskat forskares resultat av framgångsfaktorer i skolan och sett att: den enskilde lärarens pedagogiska förmåga, sociala kompetens och ledaregenskaper var avgörande. Att skolans storlek inte har betydelse för undervisningsresultaten, visar flera studier. Det innebär förstås också att en större skola kan vara mycket bra. Tro inget annat.

För den norske professorn Ragnvald Kvalsund som studerat skolor i Norge blev resultatet att: i skolor med färre elever fanns större utrymme för alla elever att leka på rasterna. Inte bara de duktiga fick vara med i spelen. Eleverna blev mer toleranta mot olikheter när de lärde sig att samarbeta med varandra oavsett ålder, kön och intressen.

Det finns med andra ord många goda argument för att värna små skolor. För att vända utflyttning till inflyttning och ålderspyramiderna, behöver vi utveckla och behålla den service som ännu finns kvar, särskilt i byar och fjälldalar. Att kapa där är som att stänga kranskärlen för att få mer blod till hjärtkamrarna – korkat.

Små skolor påverkar också i allra högsta grad lokalt näringsliv som lanthandlare, taxichaufförer med flera. Om vi menar allvar med att utveckla glesbygdskommuner måste vi värdera våra resurser, sluta predika avveckling och våga gå mot strömmen.

Ta barnkonventionen på allvar

Få kommuner i Västerbotten har implementerat barnkonventionen och flera saknar en strategi för arbetet. Detta trots att lagen gällt i snart ett år. Det måste finnas en uttalad...

Låt inte Covid-19 förstöra julen

Covid-19 kommer förr eller senare att besegras. Var så säker. Nu får vi hålla i, hålla ut och hålla ihop vår flock.

Landsbygden rustar mot urbaniseringen inom skolan

Hela Sverige ska Leva Västerbotten upplever att etablissemanget nu driver en linje att skolverksamheten ska bedrivas centralt, vilket vi starkt motsätter oss. Genomgående lyfts...

Hylla de gröna näringarna

Den gröna näringen är stor i norra Sverige och vi har oerhört mycket att vara stolta över.

Den bästa julklappen kan vara en minut av din tid

Julen står för dörren och många undrar hur julfirandet ska se ut. Coronapandemin drar fram genom landet med en skrämmande kraft. Det vi för bara ett par månader sedan inte trodde...

Nystart för Granö, Hällnäs och Åmsele

Framtiden för de tre älvsnära byarna ligger i bybornas egna händer samtidigt som det har stor betydelse för hela kommunens framtid. Kommunen måste nu göra allt som står i deras förmåga att stötta bybornas initiativ.