Tisdag 7 juli 2020

Västerbottningen

Sluta racka ner på småskolorna

Ledare · Published jun 18, 2020 at 01:15

Ett centralistiskt perspektiv på hur ”verkligheten” ser ut har allt för länge fått styra våra tankar om status, framgång och utveckling. Terese Bengard, verksamhetschef för riksorganisationen ”Hela Sverige ska leva”, ger en fyndig illustration på hur exempelvis miljörankningar av kommuner kan bli helt absurda. Där hamnar kommuner med tät bebyggelse som tär på andras naturresurser högt, medan glest befolkade hamnar lågt.

”Låt oss exemplifiera logiken överförd på Amazonas regnskog. Världens lunga, klimatregulator och jordens största system för biologisk mångfald. Med logiken i Aktuell Hållbarhets kommunrankning, vore det bättre ur miljösynpunkt att regnskogen huggs ner och bebyggs med städer, som får sina leveranser av förnödenheter från annat håll. Då hamnar miljöbelastningen på de levererande platserna i stället för där förbrukningen sker”

Det finns forskning som går mot strömmen, men den citeras sällan. Istället tillåts utvecklingsstrateger och ledarskribenter ensidigt förklara nyttan med fortsatt centralisering. Givetvis med det underförstådda budskapet att det handlar om att ta ekonomiskt ansvar och att kvaliteten då också förbättras.

När det gäller skolor ges moteld i den finska publikationen ”Liten är naggande god – Den lilla skolan och kvaliteten i ljuset av forskningdär filosofie doktor Cynthia Reeves och forskaren Gunilla Karlberg-Granlund skriver:
”Elever från små skolor tenderar att klara sig bättre i fortsatta studier och i universiteten. Jämlikheten gynnas oftast bättre i små skolor än i stora. Den pedagogiska flexibiliteten i den lilla skolan är oftast viktigare än den stora skolans större utbud av valmöjligheter. Föräldrar och närsamhälle engagerar sig oftast mera i den lilla skolan – med positiva följder. Den lilla skolans fysiska miljö tenderar att stödja det pedagogiska arbetet bättre.”

Att verksamheten inte längre är ”pedagogiskt försvarbar” i små skolor är nonsens. Den världsberömde skolforskaren John Hattie, har granskat forskares resultat av framgångsfaktorer i skolan och sett att: den enskilde lärarens pedagogiska förmåga, sociala kompetens och ledaregenskaper var avgörande. Att skolans storlek inte har betydelse för undervisningsresultaten, visar flera studier. Det innebär förstås också att en större skola kan vara mycket bra. Tro inget annat.

För den norske professorn Ragnvald Kvalsund som studerat skolor i Norge blev resultatet att: i skolor med färre elever fanns större utrymme för alla elever att leka på rasterna. Inte bara de duktiga fick vara med i spelen. Eleverna blev mer toleranta mot olikheter när de lärde sig att samarbeta med varandra oavsett ålder, kön och intressen.

Det finns med andra ord många goda argument för att värna små skolor. För att vända utflyttning till inflyttning och ålderspyramiderna, behöver vi utveckla och behålla den service som ännu finns kvar, särskilt i byar och fjälldalar. Att kapa där är som att stänga kranskärlen för att få mer blod till hjärtkamrarna – korkat.

Små skolor påverkar också i allra högsta grad lokalt näringsliv som lanthandlare, taxichaufförer med flera. Om vi menar allvar med att utveckla glesbygdskommuner måste vi värdera våra resurser, sluta predika avveckling och våga gå mot strömmen.

Regionens och kommuners samarbete måste förbättras

Samverkan behöver stärkas mellan Region Västerbotten och kommunerna. Centerpartiet i Västerbotten har lämnat in en motion som handlar om en starkare samverkan mellan regional...

Elflyg och drönare är framtiden

Häromveckan presenterades ett spännande forskningsprojekt med bland annat Åsele kommun, Örnsköldsviks flygplats och Luleå tekniska universitet som intressenter.

Sverige måste agera när coronavaccinet lanseras

Regeringens misslyckande kring coronatestningen får inte upprepas när ett framtida vaccinationsprogram planeras. Det krävs bättre engagemang, tydlighet och ansvarstagande från...

Sluta racka ner på småskolorna

Om vi menar allvar med att utveckla glesbygdskommuner måste vi värdera våra resurser, sluta predika avveckling och våga gå mot strömmen.

Regeringens bredbandspolitik splittrar stad och land

I Västerbotten är 8 av 10 hushåll anslutna till fibernät. Trots det saknar 4 av 10 av landsbygdsborna i länet en anslutning. Regeringens kraftlösa bredbandspolitik splittrar stad...

Fina pärlor på nära håll 2020

Sommaren 2020 kommer gå till historien på ett eller annat sätt, självfallet på grund av Corona-krisen.