Lördag 21 september 2019

Västerbottningen

Vad ska vi med släktgårdar till?

Ledare · Published jun 5, 2019 at 08:00

Jag råkade följa en twitterdiskussion om släktgårdar. Två läger utkristalliserade sig snabbt. Det hela startade med frågan: ”tror journalisterna på DN m.fl verkligen att man ”bor hos föräldrarna” när man hyr ett eget hus på gemensam mark? Är begreppet ”släktgård” SÅ exotiskt i kvarteren runt Nytorget? Nästa inlägg: ”Vad fan är en släktgård?” och svaret: ”En gård staten inte konfiskerat. Mardröm för dig, bra för oss andra.” Och så slutklämmen: ”Aha, ett slags signalord för den lantadel som grät när vi fick demokrati.”

Idag 2019 då vi har en spillra till landsbygd kvar som knappt kan föda befolkningen ens en vecka om KRISEN kommer, är det skrämmande att se att samma argumentation som fördes 1919 lever än idag.

Föraktet för den jordbrukande befolkningen håller i sig. Under 1900-talet gick socialdemokratisk politik ut på att göra tillvaron svårare för det svenska lantbruket. Små och ”ineffektiva” jordbruk skulle slås ut till förmån för större produktionsenheter som skulle gynnas. Många lantbrukare mer eller mindre tvingades att lämna sina gårdar. Den socialdemokratiska jordbrukspolitiken var en parallell till den näringslivspolitik som gått under benämningen den ”solidariska lönepolitiken” vars syfte var att slå ut små och ”ineffektiva” företag, framför  allt i glesbygd, för att i stället gynna den storskaliga produktionen i storstädernadetta genom en lönesättning som skulle vara likriktad över hela landet. Den ”solidariska lönepolitiken” kallades att i glesbygdslänen, framför allt i norra Sverige för ”flyttlasspolitiken”, eftersom människor tvingades flytta till storstäderna när arbetstillfällena i glesbygden försvann som ett resultat av en medveten politisk strävan.

Idag ser vi konsekvenserna av denna politik, ett samhålle som dras isär, en landsbygdsbefolkning som får klara sig bäst de gitter utan skolor, sjukvård, BB, affärer och kultur. De som bär ansvaret för detta vill så klart inte ha någon orsak- och verkandiskussion istället ställer de helhjärtat upp under parollen ”Hela landet ska leva” och låter påskina att det är någon annas fel att det blev så här, att det på något sätt har skett av sig självt, naturens gång eller nåt annat som vi inte rår över.

Ibland faller dock masken av och inställningen till landsbygden kokas ner i en enda mening. Stefan Löfven, partiledare för socialdemokraterna: ””när storstadsbor ska åka ut och kanske få koppla av på landsbygden då måste det fungera där”.

Idag finns det 1000 släktgårdar kvar i Sverige som ägs av familjer som stått emot det poltiska trycket att ryckas upp med rötterna, omplanteras och göras om till kuggar i den socialdemokratisak industriproduktionen. Det är väl dom vi får stödja oss på när KRISEN kommer och konservmaten tagit slut.

Under 1900-talet gick socialdemokratisk politik ut på att göra tillvaron svårare för det svenska lantbruket.

S: Vi vill stärka välfärden i hela landet!

Vi står upp för att man har rätt till lika bra skola, vård och omsorg alldeles oavsett var i Sverige man bor. Moderaterna delar inte vår grundsyn. De delar istället upp landets...

Det går att tänka hela Sverige!

De små förändringarnas tyranni har successivt urlakat landsbygden och målet har varit centralisering. Det har pågått i årtionden. Det blev med facit inte alls bra med för mycket...

Ibn Rushd bra för nyanlända

En ny studie om Ibn Rushd visar att vi uppfyller studieförbundens demokratisyfte och att vi behövs eftersom vi når målgrupper som få andra når. Nyligen presenterades en oberoende...

Varför bita ihop och hålla käft?

Vad är det som gör att viss fakta aldrig når ut eller går in? Och vad är det som gör att somliga nyheter bara glider förbi medan annat strunt görs till värsta grejen?

Att ställa stad mot land bidrar till att öka klyftorna

I en debattartikel (Folkbladet 3/9) menar riksdagsledamoten Isak Frohm (S) och regionrådet Anna-Lena Danielsson (S) att klyftorna mellan stad och län minskas med förslaget till ny...

Skatt som inte drar isär landet

En artikel på DN-debatt i förra veckan förtjänar uppmärksamhet i en tid när nya lösningar krävs för att klara dagens ekonomiska, sociala och klimatmässiga utmaningar. Lars Marcus...