Måndag 30 mars 2020

Västerbottningen

Vanligt folkvett behövs i krisläge

Ledare · Published mar 18, 2020 at 01:15

I Coronatider blir skillnaderna mellan stad och glesbygd tydliga. När det är fem mil till affären är det veckohandel som gäller för färskvaror och basvaror bunkras naturligt upp allt eftersom.

Kött, fisk och bär har de flesta i frysen, vatten finns i brunnen och kniper det så kan vi som bor i norr tina snö. Krisberedskap är därför för många av oss, torr ved och reservaggregat för strömmen. Inte att hamstra toapapper, jäst och strösocker i panik. Udda varor kan tyckas men folkhumorn gav svaret på varför. Jäst och socker behövs för att koka egen handsprit och dasspapperet för att: ”Om en person hostar så skiter hundra ner sig”. Galghumor, jag vet, men sånt behövs också ibland.

Kommer du ihåg häftet, ”Om krisen eller kriget kommer” som delades ut till alla hushåll? Vi fick den för att kunna förbereda oss på ”allt från allvarliga olyckor, extremt väder, it-attacker eller militära konflikter.” Visst, det är lätt att vara efterklok, men borde inte biologiska ”attacker” ingått som en tänkbar samhällsrisk? Eller blev det för diffust och hemskt?

Nåja, jag läser vidare och inser att själva tanken i skriften är att mota ”Olle i grind” det vill säga vid den nationella gränsen. För smittspridning skulle konsekvensen i så fall bli att vi inte kan ha öppna gränser överhuvudtaget – någonsin. Är det så klokt? Och kan vi då vara helt säkra på att farsot inte någon gång börjar hos oss själva – som i Kina?

Myndigheter, landsting och regioner, företag och organisationer ansvarar för att samhället ska fungera” står det. Klokt, men ännu en svag länk. När sjukvårdspersonal vittnar om att akutmottagningar en alldeles vanlig dag utan pandemier, kan ha svårt att hinna med att ta hand om akut sjuka, inser vi det omöjliga med att säkerställa att den som brutit foten inte träffar en smittbärare. Och när läkare berättar att det är just nu som regionala krisplaner ska tas fram, synliggörs än en gång statens oförmåga till krishantering i praktiken.

Men det givna svaret finns faktiskt också i foldern. Människors vilja att göra rätt och bry sig, kommer att vara avgörande för den här likväl som alla andra typer av kriser. Att välja att vara hemma fast man mår rätt OK, för att rädda någon sjuklig farmor eller ett barn med svagt immunförsvar, utan att veta vems farmor och vems barn, handlar om humanism, solidaritet och empati. För att göra det behövs ingen handlingsplan utan bara helt vanligt folkvett.

Krisberedskap är därför för många av oss, torr ved och reservaggregat för strömmen. Inte att hamstra toapapper, jäst och strösocker i panik.

Människors vilja att göra rätt och bry sig, kommer att vara avgörande.

En annan värld väntar efter Corona

Vi befinner oss i en världsomfattande pandemi som också är en samhällelig kris. Världen kommer att se annorlunda ut efter Coronakrisen. Frågan är hur. Några tvärsäkra påståenden...

Nu är det hög tid att samarbeta

Politiker är fast i strukturer som enligt min uppfattning borde förändras i takt med att världen förändras.

Varför testar man avlopp men inte corona?

Sverige slutar av resurs- och kostnadsskäl att testa alla misstänkta fall för coronaviruset. De kostar bara nån tusenlapp per test för coronavirus, så jag får inte ihop dessa...

Vanligt folkvett behövs i krisläge

Krisberedskap är därför för många av oss, torr ved och reservaggregat för strömmen. Inte att hamstra toapapper, jäst och strösocker i panik.

De lokala små flygplatserna är viktiga

Runt om i Sverige har vi 34 regionala flygplatser, varav 27 har reguljär passagerartrafik. Alla de regionala flygplatserna finns på mindre orter med mindre passagerarkapacitet. De...

Dags för en människoskyddslag!

Kvigan Ko-Hilda i Kallhögen i Vännäs kommun har blivit rikskändis av det enkla skälet att hon inte har någon ko-kompis. Istället umgås hon med hästar hos ägaren Marika Andersson....