Tisdag 4 augusti 2020

Västerbottningen

Varför bita ihop och hålla käft?

Ledare · Published sep 12, 2019 at 01:15

Vad är det som gör att viss fakta aldrig når ut eller går in? Och vad är det som gör att somliga nyheter bara glider förbi medan annat strunt görs till värsta grejen?

Redan 2015 stod det klart att ekonomin för små kommuner, framför allt i glesbygdskommuner, kommer att braka samman om inte något görs. Sveriges kommuner och landsting, SKL säger att 22 miljarder fattas. Och i långtidsutredningen, ”Demokratins regionala utmaningar”, slås fast att de minsta kommunerna, som redan har de högsta skattenivåerna, kommer att behöva höja skatten med 8-18 kronor till, innan 2040 om de ska behålla nuvarande service. Hur i friden kommer det sig att det här inte gör politiker i såväl riksdagen som i små kommuner sömnlösa? Varför denna tystnad?

Hur tror ni att de politiska reaktionerna och det massmediala uppbådet skulle sett ut om skatten för de som bor på Södermalm i Stockholm förväntades höjas med 18 kr innan 2040? Vi vet redan svaret. Eftersom hälften av landets journalister bor i Stockholm och merparten av dem i just Södermalm, så skulle det bli ett jädra liv! Vi vet också mediedrevet skulle få politiker på fötterna och att förslag skulle presenteras på studs som skulle göra skillnad.

Att inlandsbor börjat gå samman och höja sina röster har absolut lett till små krusningar och några förslag. Häromsistens kom budet att vi som bor i de 80 fattigaste kommunerna ska få 137 kr mer i månaden. Kommunalrådet Nicke Grahn bjöd smart nog in alla partiledare att bo i Dorotea och Expressen räknade ut hur mycket mer skatt de då skulle betala. För Stefan Löfvén blev det 9 381 kronor, Annie Lööf 5 847 och för Per Bolund och Nyamko Sabuni, 7 400 respektive 7 176 kronor extra - per månad!

För glesbygdsbor är saker som plogade vägar, mobiltäckning och fungerande välfärd avgörande. Vi behöver mer än allt annat beslut som ändrar strukturer och minskar klyftorna mellan stad och landsbygd. Att göra skillnad på människor utifrån var de bor är rätt och slätt diskriminerande!

I augusti genomförde Luspengymnasiet i Storuman sin årliga fjällvandring. En av eleverna, som hör till de mer vältränade, trampade fel men lyckades ta sig fram den dryga kilometern till nattcampingen. Men dagen därpå blev det uppenbart att foten inte klarade av belastning.

Lärarna ringde SOS alarm och fick svaret att hämtning inte var aktuellt, eftersom sjukdomstillståndet inte var akut. Eleven behövde ta sig ner till vägen – 1,5 mil bort. Om hen inte kunde göra det för egen maskin var rådet att klasskamraterna skulle bära denne.

Vad är det för norm som gör att vi som bor i glesbygd förväntas bita ihop och hålla käft i alla lägen? Vem eller vad gynnas av det?

För glesbygdsbor är saker som plogade vägar,
mobiltäckning och fungerande välfärd avgörande.
Vi behöver mer än allt annat beslut som ändrar
strukturer och minskar klyftorna mellan stad och landsbygd.

Vi behöver ett näringsliv som klarar kriser

Coronakrisen visar hur sårbart Sveriges näringsliv är. När politiker och beslutsfattare nu mildrar konsekvenserna av pandemin för svenska företag bör de samtidigt ha siktet...

Dags att köpa "härproducerat"

Om svensk livsmedelsproduktion ska vara livsduglig och få bärkraft räcker det inte med att köpa svenskt när det är fest.

Barn med autism behöver bättre stöd i länets skolor

Endast hälften av föräldrarna till skolbarn med autism upplevde att deras barn fick bättre stöd i skolan efter att barnet fått sin diagnos. Skolan behöver bli bättre på att hjälpa...

Ska bredbandståget spåra ur?

För att klara det är tillgång till snabbt bredband en nödvändighet.

Öka digitaliseringen inom arbetet mot psykisk ohälsa

Människor tar livet av sig mitt framför näsan på oss, och det enda vi kan göra är att rycka på axlarna med en sorgsen min och prata om hur personen hade hela livet framför sig....

När gleshet blir fördel

Corona-pandemin, både dess ursprung och spridning, stavas trängsel.