Lördag 21 september 2019

Västerbottningen

Forskare orolig för demokratin

Nordmaling. Runt om i världen syns tecken på minskande tilltro till demokratins ideal och beslutssystem.
– Tydligaste exemplet på hur det krackelerar är Brexit, säger Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet.

Nordmaling. · Published maj 24, 2019 at 06:15

Idealet om folkstyre, demokrati, har i modern tid haft många uttolkare dock aldrig på allvar ifrågasatts. Men på bara några år har tongångarna hårdnat.

– I dag kan man höra politiska företrädare och makthavare, även på regeringsnivå i några europeiska länder, uttala att demokrati inte är det bästa styrelseskicket, säger Magnus Blomgren.

Han nämner Ungerns premiärminister Viktor Orbán som exempel på nationella, konservativa och auktoritära strömning som han menar inger oro.

– För fem tio år sedan hade jag aldrig fått frågan på A-studentnivå om demokrati är ett bra styrelseskick, men sådant händer nu.

Blomgren nämner brexitbeslutet i Storbritannien som främsta exemplet på hur politiska spänningar inte förmår hanteras av de politiska systemen i flera Europeiska länder.

En annan trend är känslomässig polarisering av det politiska samtalet, där politiska motståndare gräver ner sig i skyttegravar och allt som motståndarsidan står för blir förhatligt och avskyvärt.

– Donald Trump har förskjutit gränserna för vad som för bara ett par år sedan var politiskt möjligt och tänkbart.

Därmed upphör grunden för att resonera sig fram till rationella beslut i frågor där man har olika uppfattning. Det är vad som tycks ha blivit fallet i Storbritannien, där det politiska systemet gått i baklås med risk för en hård avtalslös Brexit – vilket alla samtidigt säger sig inte vilja ha.

– Poängen med ett demokratiskt system är att det ska kunna fatta beslut även när man är oense.

Magnus Blomgren menar att demokrati vilar på två legitimerande grunder: dels en in-put-dimension, där medborgarna upplever att de kan vara med och i rimlig utsträckning påverka dagordningen; dels en out-put-dimension, som förmår producera mervärden och lösa praktiska problem i medborgarnas vardag.

– Vi kan idag se problem för båda dimensionerna, det är en allvarlig situation. Det allvarliga är att det är en så generell bild, i Sverige, Europa och USA.

Spänningar mellan stad och landsbygd är en annan dimension som tydligt noterades vid EU-omröstningen i Storbritannien. Den märks även i Frankrike, där gula västarna blivit ett begrepp och missnöjet resulterat i protester och kravaller.

På ett politiskt gräsrotsplan ser Blomgren en stor demokratisk utmaning i de politiska partiernas tillbakagång.

– För 20 år sedan fanns 451 000 partimedlemmar i Sverige, idag är det 255 000. För oss som land är de politiska partiernas kris det allvarligaste problemet.

– Sverige har samtidigt ett av världens bästa representativa system åtminstone på lokal nivå, med cirka 40 000 förtroendevalda. Det motsvarar en förtroendevld per 265 invånare. 96 procent är helt ideellt arbetande.

Demokrati

  • Enligt den amerikanske statsvetaren Robert A Dahl kan en liberal demokrati definieras utifrån hur väl den tillgodoser kärnvärden som jämlikhet, effektivt deltagande, upplyst förståelse samt kontroll av dagordningen vid demokratiska beslutsprocesser.
  • Andra sätt är att mäta hur de demokratiska institutionerna fungerar, eller hur många som i praktiken involveras i de demokratiska beslutsprocesserna.

Källa: Magnus Blomgren

Film fortsätter att locka i Vännäs

Vännäs Nu är det dags för en ny säsong för Filmstudion i Vännäs. "Vi har en trogen publik i dessa streamingtider".

Socialnämnd stänger boende

Bjurholm En majoritet i socialnämnden beslutade att stänga korttidsboendet Smörblomman i Bjurholm, för att spara 3,7 miljoner kronor.