Lördag 23 november 2019

Västerbottningen

"Var tar pengarna vägen? Att folk som jobbat hela sitt arbetsföra liv sedan inte har råd att gå i pension är skamligt", menar Eleanor Bodel, 71 år, Nordmaling. Foto: ARKIV/FREDRIK BJÄRNESAND

Höjd pensionsålder införs

I onsdags röstade riksdagen om att höja pensionsåldern. Ett förslag som ger rätt att arbeta ett år längre om man vill. Det är början på en längre reform.

Riket · Published okt 18, 2019 at 10:40

Svenska folket blir friskare och lever allt längre. Därför behöver fler jobba längre för att pensionssystemet ska ge acceptabla pensioner och gå ihop ekonomiskt.

På onsdagen röstade riksdagen om att höja pensionsåldern med en stabil majoritet i ryggen.

Enligt förslaget höjs åldern för när svenskar har rätt att börja ta ut sin allmänna pension från 61 års ålder till 62 års ålder, från och med 2020.

Samtidigt höjs åldersgränsen för hur länge man har rätt att ha kvar sin anställning, från 67 till 68 år. Den så kallades LAS-åldern.

Förändringen är första steget på en längre reform som syftar till att justera pensionsåldern efter befolkningens ökade livslängd.

Bakom förslaget står Pensionsgruppen, som består av alla partier bakom 1990-talets pensionsreform, inklusive MP.

V och SD ingår ej. Båda är kritiska till förslaget. Enligt Vänsterpartiet är det i dag många som inte ens klarar av att arbeta upp till dagens pensionsålder.

– Det måste man hålla ögonen på. Det är viktigt att vi följer upp det, säger Maria Malmer Stenergard (M), ordförande i socialförsäkringsutskottet, till TT.

– Man ska också tillsätta en delegation för senior arbetskraft som ska titta på bland annat åldersdiskriminering på arbetsmarknaden och se till att arbetslivet blir mer jämställt och modernt. Och att människor inte ska slitas ut i förtid naturligtvis, säger hon till samma källa.

Mats Granér är enhetschef på Inspektionen för socialförsäkringen. Han uppger till TT att en grupp som tydligt missgynnas av förslaget om höjd pensionsålder är de med lägst inkomst.

Enligt honom handlar det typiskt sett oftast om personer som arbetar i fysiskt krävande arbeten och kvinnor som arbetat mycket deltid.

Eleanor Bodel, 71 år, är pensionär och fritidspolitiker i Nordmaling. Hon jobbade till 67 år, så länge hon fick, innan hon blev pensionär.

– Det var för att jag tyckte att det var skitkul att jobba med kultur för seniorer. Jag har varit bortskämd, jag har bara haft roliga jobb i hela mitt liv.

Bodel är ändå kritisk till beslutet om höjd pensionsålder och menar att "hela systemet borde gås igenom totalt".

– Var tar pengarna vägen? Att folk som jobbat hela sitt arbetsföra liv sedan inte har råd att gå i pension är skamligt. Många har så dåligt att de över huvud taget inte kan leva på det.

– I det läget man vill jobba om man kan så ska man få göra det, för att det är kul att jobba, men inte för att nöden kräver. Men om man ska behöva jobba för att man inte har råd att vara pensionär så är det en skamfläck.

– Det är välavlönade politiker som tjänar bäst som i dag sitter och bestämmer hur dåligt de med sämst ekonomi ska ha det, menar Bodel.

I det läget man vill jobba om man kan så ska man få göra det, för att det är kul att jobba, men inte för att nöden kräver.

Pensionsfakta

  • Svenskar har i dag rätt att påbörja ta ut sin allmänna pension från 61 års ålder, och de har rätt att arbeta kvar till 67 års ålder. Med det nya förslaget kommer detta åldersspann att förskjutas till 64–69 år i stället. Förändringarna sker successivt och kommer att vara helt genomförda år 2026. Åldern för den så kallade garantipensionen höjs från dagens 65 år till 66 år (år 2023).
  • År 2026 knyts garantipensionsåldern, samt alla pensionsrelaterade åldrar, till en ny så kallad riktålder. Detta är ett helt nytt begrepp inom socialförsäkringssystemet där tanken är att dessa åldrar automatiskt ska justeras upp med ungefär två tredjedelar av medellivslängdsökningen. Ju äldre vi blir, desto längre måste vi alltså arbeta.

Källa: Regeringen

Företagare protesterar för barnomsorgen

Tavelsjö Landsbygdsföretagarna i Tavelsjö och Rödåbygden höjer nu sina röster till försvar av områdets barnomsorg. De menar att kompetensförsörjningen hotas om barnomsorgen inte räcker till.