Forskningen utgick från att majoriteten av OECD-länderna genomförde samma eller liknande restriktioner såsom skolstängningar, reserestriktioner, stopp för folksamlingar, utegångförbud och karantän.
– Vi fann att besluten inte har baserats på, eller har mycket svag koppling till standardindikatorer inom epidemiologin, som antal infekterade, dödstal, kapacitet för intensivvård och liknande. Viktigare har varit hur många närliggande länder som redan har genomfört åtgärder, säger Karl Wennberg, professor vid institutet för Analytisk Sociologi vid Linköpings universitet.
Besluten fattades under stor osäkerhet, men i epidemiologin är timingen viktig. Att sätta in åtgärder för sent innebär okontrollerad spridning och överbelastar vården medan att sätta in åtgärder för tidigt få negativa konsekvenser för psykisk hälsa och ekonomin och ger större risk för nya utbrott när restriktionerna släpps. Medborgarnas vilja att följa rekommendationer är också viktigt.
– Man kunde förvänta sig att länderna var för sig gör noggranna genomgångar av den egna situationen och fattar beslut utifrån det. Givet hur olika länderna är och i vilken fas i pandemin de befann sig i under våren, kapaciteten i vårdkedjorna, demografin och hur långt pandemin hunnit i respektive land sticker homogeniteten i beslutsfattande ut, säger Karl Wennberg.
Dessutom har politikerna befunnit sig under ett internt tryck där de vill visa handlingskraft snarare än passivitet.
Det finns risker för demokratin med dessa åtgärder. Ju mer demokratiskt landet är desto långsammare har stängningar av arbetsplatser och skolor genomförts. Men ju mer demokratiska länderna är desto mer verkar de också härma varandra.
– Vi ser också i vår analys hur bestämmelser snabbt kan inskränka människors frihet och rättigheter. I maj 2020 hade fler än 100 länder infört variationer av nödlagstiftning, lagar som påverkar de demokratiska processerna negativt. V-Dem Institutet i Göteborg uppskattar att uppemot av 82 länderna står inför en betydande eller mellanstor risk för en kvarvarande försämrad demokrati, säger Karl Wennberg.
Forskningen har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States.
