Söndag 26 januari 2020

Västerbottningen

Mästaren överför sin kunskap

Mästerslöjdaren Gunnel Ericsson har under hösten varit i färd med att överföra sina tekniker inom rotslöjd till adepten Katarina Åman. Projektet syftar till att föra rotslöjden vidare till nya generationer och är också ett pilotprojekt för att hitta nya former att överföra och bevara traditionella slöjdtekniker.

Ytterträsk · Published jan 5, 2020 at 06:15

Vi träffas i Gunnel Ericssons kök i Ytterträsk, Botsmark, där hon och adepten Katarina Åman slöjdar för fullt. Med finns även slöjdkonsulenten Isac Enetjärn.

– Vi vill ju bevara den här slöjden och att folk ska förstå vad det innebär att göra den, förklarar mästerslöjdaren Gunnel Ericsson.

Hon gör en tydlig distinktion mellan slöjd och konst. Även om flera av hennes korgar och smycken absolut skulle kunna betraktas som en sorts konst, så menar hon ändå att slöjd är någonting annat än konst och att slöjden har ett egenvärde som är frånkopplat det konstnärliga uttrycket.

– Vi gör någonting som folk behöver och som folk har nytta av.

Känner du inte själv att det här är konst?

– Nej, jag är bara glad om man lyckas att få det snyggt, säger hon och skrattar.

Det är rejält mycket arbete som ligger bakom varje liten sak som Gunnel slöjdat.

Inte minst med tanke på att rötterna hon slöjdar i måste grävas upp försiktigt från lämpliga platser på myrar eller i sandtag.

Sedan tar varje slöjdföremål många timmar att binda innan de är färdiga.

Enligt Gunnel Ericsson är det väl värt tiden.

– Man får uppleva att man gör någonting som går att ta på, det kan kännas som att man bara sitter i flera timmar och det bara blir en liten grej. Men i slutändan blir det någonting som man kan räkna med finns kvar i hundra år minst, säger mästerslöjdaren.

Mitt emot henne sitter adepten Katarina Åman och slöjdar en liten skål. I handen håller hon en tillsågad benbit som hon använder som syl för att göra små springor i korgen där hon väver in små trådar av björkrot.

Hon blev utvald till att bli Gunillas adept och ska under projektets gång sitta med och lära sig allt från mästaren så att kunskapen kan föras vidare.

– Jag har alltid älskat rotslöjd men har inte riktigt vågat prova på det. Så när det här stipendiet kom så sökte jag och fick det, berättar hon.

Tanken är att när Katarina Åman väl har lärt sig teknikerna så ska hon i sin tur hålla kurser och föra kunskapen vidare till andra intresserade.

– Jag kan ju inte hålla på i femtio år till, säger Gunnel Ericsson och får svar på tal från Katarina Åman.

– Men du har tänkt att jag ska hålla på i femtio år till? Där är jag ju hundra ett år gammal, säger hon och skrattar.

Hon tillägger att det ändå känns som ett väldigt ansvarstungt uppdrag att bli bärare av de mångtusenåriga teknikerna.

Slöjdkonsulenten Isac Enetjärn menar att det krävs nya metoder för att överföra gammal kunskap som tidigare lärdes ut naturligt från mun till mun.

Han ser slöjdresidenset som ett slags pilotprojekt för att försöka hitta bevarandeformer för många olika slöjdtekniker som annars skulle riskera att gå förlorade.

– Det är ett undersökande projekt. Hur kan man i vår samtid föra över traditionell kunskap och göra den relevant idag, frågar sig slöjdkonsulenten Isac Enetjärn.

Det treåriga residensprojektet Plats för slöjd drivs av Slöjd Stockholm och finansieras av Statens kulturråd.

I slutändan blir det någonting som man kan räkna med finns kvar i hundra år minst.

Holländska turister ska lockas till isen i Tavelsjö

Tavelsjö Isbanan i Tavelsjö fick en något försenad start i år. Men sedan i helgen är banan öppen för både motionärer och friluftspersoner. Nytt för i år blir att isbanan samarbetar med en researrangör som tar in holländska turister till området.

Rekordhögt trähus i Umeå

Umeå Ett av norra Sveriges högsta trähus kan beskådas på Mariehem i Umeå. Fastighetsbolaget Rikshem har byggt 142 lägenheter fördelade på tre hus. Samtliga byggda med trästomme.