Tisdag 20 augusti 2019

Västerbottningen

EU-parlamentet i Bryssel. EU har två budgetar – en flerårig som enhälligt ska antas av medlemsländerna samt en årlig som beslutas av medlemsländerna och EU-parlamentet gemensamt. Foto: WIKICOMMONS

Höjd EU-avgift splittar partierna

EU-kommissionens förslag på ny långtidsbudget för EU åren 2021-2027 innebär att Sverige föreslås betala 15 miljarder kronor mer i EU-avgift. Även sänkta jordbruksstöd föreslås. Det splittrar partierna.

Länet · Published apr 19, 2019 at 11:15

EU-länderna har de senaste åren gett EU en rad nya uppgifter, exempelvis inom migration samt gräns- och kustbevakning. Därmed ökar kostnaderna. Samtidigt innebär Storbritanniens EU-utträde att ett hål på motsvarande 127 miljarder kronor årligen uppstår i kommande EU-budget.

EU:s aktuella budget åren 2014-2020 är på 1 087 miljarder euro, motsvarande 1,03 procent av medlemsländernas bruttonationalinkomst. Enligt EU-kommisionens förslag på ny långtidsbudget 2021-2027 ska avgifterna höjas till 1279 miljarder euro (1,11 procent av BNI) åren.

Förslaget har kontroversiella inslag, bland annat att Sverige och andra rikare nettobetalare ska bli av med sina rabatter. Medlemsländer som inte följer demokratiska värderingar och rättsstatsprinciper ska även kunna få stöd indragna.

Förhandlingarna om den nya budgeten beskrivs som de svåraste någonsin. De ska enligt planerna slutföras på ett EU-toppmöte i oktober.

Enligt förslaget skulle Sveriges EU-avgift höjas med 15 miljarder per år, utöver de närmare 40 miljarder som medlemskapet kostade 2018. Samma år fick Sverige 13 miljarder tillbaks i olika EU-stöd.

Sverige är ett av de länder i Europa som betalar mest per capita, bara Luxemburg och Storbritannien betalar mer. När det gäller förslaget om flerårsbudget 2021-2027 är det dock bara Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike som uttryckligen sagt att de inte vill betala mer än idag.   

Länder som får mer i EU-stöd än de betalar in är generellt inte lika angelägna om att minska på utgiftssidan.

De svenska partierna är splittrade. Regeringen vill ha kvar samma avgiftsnivå som dagens och menar att kommissionen inte tagit tillräcklig hänsyn till att Storbritannien lämnar.

– Även kommissionen måste rätta munnen efter matsäck. När ett land lämnar då måste budgeten krympa, på samma sätt som de har ökat när EU har växt, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till SVT.

L och C är de enda riksdagspartier som sagt sig acceptera en höjning.

– Vi behöver satsa mer på EU-samarbetet. Det behövs ju om vi ska kunna effektivt bekämpa internationell brottslighet och terrorism, om vi ska kunna ha en fungerande gränsbevakning vid Europas yttre gränser. Och för att bekämpa klimatutsläppen, säger Jan Björklund (L) till SVT.

Samtidigt med höjda avgifter vill EU-kommissionen sänka jordbruksstöden med 7 procent. Svenska bönder erhöll i fjol cirka 6 miljarder.

Sverige är ett av de länder som driver på för lägre jordbruksstöd. Regeringen förordar mer marknadsorientering och fler riktade insatser istället för generella arealstöd.

Lantbrukarnas riksförbund, LRF, menar att besparingar på jordbruksstöden kommer att slå hårt mot svenska bönder.

Vi behöver satsa mer på EU-samarbetet.

Även kommissionen måste rätta munnen efter matsäck.

Kommunen är indragen i tvist

Brån Sedan måndag förra veckan ligger ett stor hög av jord och gödsel framför en av kommunens pumpstationer i Brån. Bakom tippningen av högen ligger en tvist mellan Vännäs kommun och markägaren.