Måndag 14 oktober 2019

Västerbottningen

"Jag har inga kontanter, jag använder bara kortet att betala med", säger Chaker Zaghloumi i Nordmaling. Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

Kontanterna fortsätter att minska i länet

Kontantanvändningen fortsätter att minska i länet. Nu är lagstiftning på gång som ska tvinga banker att upprätthåll kontantservice i hela landet.
– Jag har inga kontanter, jag använder bara kortet att betala med, säger Chaker Zaghloumi i Nordmaling. ​​​​​​​

Länet · Published okt 4, 2019 at 06:15

Västerbottningarnas samlade kontantuttag i Bankomats uttagsautomater uppgick första halvåret 2019 till 572 miljoner kronor, motsvarande 352 kronor i månaden per person.

Det är en minskning med 14 procent, eller 59 kronor, jämfört med motsvarande period 2018.

Johan Nilsson är kund- och marknadschef på Bankomat AB.

– Det finns många fördelar med övergången från kontanter till digitala betaltjänster, men utvecklingen är inte problemfri. Extra stora är utmaningarna i glesbygden och för personer i digitalt utanförskap, säger han enligt ett pressmeddelande.

Utvecklingen i länet är i stort sett densamma som i riket, där uttagen av kontanter minskade från 45 miljarder kronor första halvåret 2018 till 41 miljarder kronor första halvåret 2019.

– Användningen av kontanter fortsätter att minska, vilket innebär att det blir allt dyrare att upprätthålla kontantinfrastrukturen. Utan kommersiell bärighet är det i längden inte rimligt att marknadsaktörer ska tvingas ta hela detta ansvar, säger Johan Nilsson.

Frågan om bankernas respektive statens ansvar för kontantinfrastrukturen har nyligen behandlats i en parlamentarisk utredning. Betänkandet heter Tryggad tillgång till kontanter.

Regeringen presenterade i somras ett lagförslag om att större banker ska vara tvungna att tillhandahålla kontanthantering.

– Det är viktigt att samhället värnar om tillgången till kontanter och kontanter som betalningsmedel. Tyvärr har bankerna fortsatt att minska sin kontantservice, särskilt på glesbygden, kommenterade finansmarknadsminister Per Bolund.

Björn Eriksson, initiativtagare till Kontantupproret, är glad över förslaget men orolig för framtiden.

– Vi gläds åt att en proposition äntligen ligger på lagrådets bord men oroar oss för handelns fortsatta avveckling, säger han.

Bankomat skrev i sitt remissvar att kontantinfrastrukturen är samhällsviktig och därför bör finansieras av staten.

– Staten bör inte detaljstyra hur kommersiella utförare av samhällsviktiga tjänster ska tillgodose samhällets behov. I stället för ett lagkrav baserat på boendeplats skulle jag vilja att bankerna frivilligt åtar sig att upprätthålla en tillräcklig kontantinfrastruktur på de ställen där människor använder kontanter, säger Johan Nilsson.

Extra stora är utmaningarna i glesbygden och för personer i digitalt utanförskap.

352

kronor i månaden tog länsborna i snitt ut per person första halvåret 2919.

Holmön ska utvecklas

Holmön Med stöd från EU, Tillväxtverket och Umeå kommun börjar nu arbetet med att utveckla servicelösningar på Holmön.