Fredag 14 december 2018

Västerbottningen

Ett genuint hantverk att bygga en ”skihaga”

Åsa Eriksson tar en av de uppvärmda granvidjorna och drar runt de två störarna som är en del i arbetet med att renovera en gärdsgård vid hembygdsområdet i Vindeln.
Åsa Eriksson är elev vid vid byggnadsvårdslinjens fortsättningsår vid Vindelns folkhögskola.

VINDELN · Published okt 1, 2018 at 12:10

Lite småkyligt i luften, rök från en stor rostig bunker där några smala grangrenar sticker upp. Vid en gärdsgård på hembygdsområdet gärdsgården arbetar Åsa Eriksson och Jörgen Åsberg med att renovera delar av en gärdsgård.

Åsa Eriksson är elev vid byggnadsvårdslinjen vid Vindelns folkhögskola, går fortsättningsåret, i grunden är hon biolog från SLU i Umeå.

– Jag skolar om mig, tycker att byggnadsvård är intressant. Jag skulle vilja jobba med det i framtiden, säger hon.

Jörgen Åsberg är lärare vid byggnadsvårdslinjen.

– Vi terminsstarten i höst började 12 elever, berättar han.

Utbildningen vid folkhögskolan kan ta intresserade vidare till Träakademien i Kramfors som utbildar byggnadsvårdare på universitetsnivå och vid Göteborgs universitet finns en treårig KY-utbildning inom byggnadsvård.

Utbildningar som leder till arbete som byggnadsantikvarie.

Bygga en gärdsgård är ett hantverk rakt igenom med flera olika moment, men utan tumstock.

– Går inte att använda tumstock, det går inte att bygga exakt när man jobbar med naturmaterial, menar Jörgen Åsberg och tar ett praktiskt exempel.

– Man brukar säga att det ska vara tre fot mellan störparen, berättar han.

Störparen är de lodräta störarna som drivs ner i marken och hålls ihop av vidjeband som görs av grangrenar som splittras och värms upp för att kunna böjas runt störparen.

Störarna till gärdsgården tas från senvuxen gran, längre hållbarhet eftersom det är tätt mellan årsringarna, förklarar Jörgen Åsberg.

Störarna är kolade i den ände som ska ner i marken.

– Man kolar botten för att de ska stå emot röta, förklarar Åsa Eriksson som tar en av vidjorna som gjorts elastiska genom uppvärmning och drar runt störparen.

På vidjorna lägger man sedan snedställda gärdslen som är ett par meter långa.

Gärsgård eller skihaga

  • En gärdesgård består av parvis uppsatta lodräta störar av gran som hålls ihop av vidjeband. Mellan störparen sätts snedställda gärdslen, vilket är kvistade toppar från gran på omkring 4 meter. Gärdslets tjockända vilar på den översta hanken.
  • Gärdesgård är bildat av fornsvenska gærþe, gärde, inhägnat område. Bland dialektala benämningar för trägärsgårdar finns bland annat ”fassbannhaga” i Hälsingland och ”gjashlhaga” i Jämtland. I Västerbotten kan man även höra ordet ”skihaga”, som syftar på de granskidor som används som stänger.

Källa: WIKIPEDIA

LN 91 klart för spel i Alltvåan

NORDMALING Trots att en match återstår i höstserien Hockeytvåan Norra B så har LN 91 redan kvitterat ut en biljett för spel i Alltvåan in på 2019. – Skönt och roligt att vi nått...

Trafikverket gör omtag om järnvägen i Sävar

Sävar Trafikverkets beslut om Norrbotniabanans dragning förbi Sävar skulle ha presenterats kring årsskiftet. Nu stoppas beslutet och Trafikverket inleder en ny utredning om...

Även Vindelns kommun vill ha virtuellt hälsorum

Vindeln Åtta platser i Västerbotten har fått virtuella hälsorum som ska överbrygga långa avstånd i glesbygd. Nu kan även Åmsele i Vindelns kommun stå på tur.